4 juni 1920 - Trianonfördraget, där Ungern avträder områden till Tjeckoslovakien, Jugoslavien, Rumänien, Italien och Österrike, undertecknas i Versailles utanför Paris. Då dubbelmonarkin Österrike-Ungern redan upplösts 1918 sluts separata freder med de båda riksdelarna och freden med Österrike har undertecknats året innan. Efter stilleståndet utropas under Freden innebär, att dubbelmonarkin formellt upplöses och att Ungerns gränser efter upplösningen fastställs, varvid landet förlorar 72 % av sin tidigare yta och 62 % av befolkningen.

Förspelet till avtalet var dramatiskt. Efter vapenstilleståndet 11/11 1918 följde en turbulent period för Ungern. Ungern förklarades som en självständig republik, kallad Demokratiska republiken Ungern, under ledning av Mihály Károlyi. Republiken saknade folkligt stöd i landet, som istället riktades till de kommunistiska idéer som efter krigets slut vann mark bland Europas arbetarklass.
Den ungerske kommunisten Béla Kun bildade det ungerska kommunistpartiet den 24 november och fick det att växa från några hundra medlemmar i november 1918 till att omfatta omkring 30-40 000 medlemmar i februari 1919. President Károlyis tvingade sin konservative premiärminister att avgå den 20 mars 1919 och tillkännagav att det ungerska socialdemokratiska partiet skulle bilda en ny regering. Socialdemokraterna hade dock i hemlighet inlett förhandlingar med kommunisterna. Detta resulterade i en kommunistdominerad regering där Kun blev dess ledare. Vid tillträdet avskedade Kun Károlyi och förklarade Ungern en rådsrepublik.

Revolutionsrådet upprättade proletariatets diktatur och utfärdade dekret som separation mellan staten och kyrkan, avskaffande av adelns privilegier, lagstadgad yttrandefrihet och mötesfrihet samt gratis utbildning för alla rådsrepublikens medborgare. Man genomförde också nationalisering av industrin, näringslivet, jordbruket, alla bostäder och bankväsendet.

Omfattande inflation och livsmedelsbrist i landet gjorde att det folkliga stödet för den nya staten snart började svikta. Rådsrepubliken erkändes varken av ententen eller sovjetstaten. Snart gjorde kupper med påföljande röd terror att grannländerna Tjeckoslovakien och Rumänien trappade upp den pågående konflikten och den 30 juli 1919 bröt såväl rumänska som tjeckoslovakiska trupper in över gränserna och Kun flydde. Den 6 augusti intog rumänska trupper Budapest och avslutade den ungerska rådsrepublikens existens.

Under amiral Miklós Horthy's högerextrema ledning upprättades en terrorregim som vände sig mot radikala grupper och som snabbt erkändes av Ententen. Horthy valdes som riksföreståndare. Priset blev erkännandet av Trianonfördraget.

Augusti 1919 var staden Siófok i centrum för ungersk politik när Miklós Horthy, som ett steg för att slå ner rådsrepubliken, etablerade sitt högkvarter i staden. Vykortet ovan är ett av de mer lättsmälta i en serie som beskriver högerns övergrepp. Kortet är utgivet av Verlag Arbeiterbuchhandlung i Wien, ett förlag som också gav ut många av de kommunistiska tidningarna i Europa.
Föga förvånande var fördraget inte populärt i alla läger. Bland annat skapades protestvykort som jämförde Ungerns delning med en rad andra länder om dessa skulle styckas på motsvarande sätt. Ovan visas ett styckat Sverige.
Efterbörden blev svår för Ungern och Trianonfördraget har med Orbanregimen blivit hett i ungersk och Europeisk politik igen.

13 juni – Amerikanska posten beslutar att barn inte får skickas via postpaket. Denna postala milstolpe innebar att hela USA fick övergå till att använda storkar för barnleveranser vilket förklarar uppkomsten av denna viktiga tradition(?).

24 juni – Den svenska regeringen hänskjuter tvisten om Ålands nationella tillhörighet till NF. Alltsedan Sverige förlorade Finland inklusive Åland 1809 sågs öns strategiska läge, både för närheten till Stockholm och för Östersjön som helhet, som ett hot mot Sverige.

Efter Krimkriget beslöts i freden att ön inte fick befästas vilket Ryssland accepterade fram till första världskriget. Men världskriget innebar att allianserna och hoten förnyades. Ryssland kunde börja befästa ön i syfte att förhindra att Tyskland anföll och använde ön som ett brohuvud mot Ryssland.

Men efter Ryska revolutionen uppstod ett maktpolitiskt vakuum som fylldes först av en svensk expeditionskår, sedan en tysk innan kriget slutade och följdes av finska inbördeskriget.

Men efter Ryska revolutionen uppstod ett maktpolitiskt vakuum som fylldes först av en svensk expeditionskår, sedan en tysk innan kriget slutade och följdes av finska inbördeskriget.

Med detta avslutat och det fria Finland erkänt av västmakterna fanns frågan kvar: vart skulle Åland höra?

Mer om detta och fler vykort i medlemsdelen.